.

Att vara mamma är självklart något aldeless speciellt, går inte med ord att beskriva hur mycket man kan älska en person, och säkert är det likadant för papporna oxå ( kan icket utala mig om saken då jag inte är en pappa)

Men självklart är inte allt en dans på rosor, små barn små bekymmer stora barn stora bekymmer stämmer in ganska bra. ibland är det riktigt tufft att tygla rollen som mamma men då inte på ett negativt sätt,
klart man får vara less & känna sig trött..
 
vad fan tror folk!! att man är nån jävla super hjälte bara för att man är en mamma??
jag avundas inte dom som är två i ett förhållande, jag är ensamstående det har jag varit hela tiden ända sen jag blev gravid  och vet ni...jag trivs, jag klagar inte!

Visst jag har nog fått ge 180% av mig själv & min tid till skillnad för dom som är två, Och visst jag har fått glömma bort vem JAG är & sätta mig allra sist, Men det är mer som en självklarhet för mig!!, jag är ju människa, inget jävla offer eller??

Jag älskar min son villkorslöst, & han är det bästa som hänt i mitt liv, att vara mamma är vackert & att ge & få kärlek från sitt barn är helt fantastiskt, Det är kul att se sitt barn växa upp, det är kul att vara mamma & uppfostra sitt barn på bästa tänkabara möjliga sätt, se hur sitt barn utvecklas & lär sig att prata,
att se sitt barn visa känslor i alla dess former.
Det är roligt att kunna leka & komunicera med sitt barn, ja tänk så MYCKET vackert det finns med att vara Mamma & förälder... DET ÄR LYCKA..!!



Det är inte jobbigt eller besvärligt att vara mamma, annars skulle jag aldrig välja att behålla barnet.
det kan snarare vara knepigt & tungt många gånger.
det är tungt att se sitt barn vara sjuk det är det värsta någonsin...
 
tex att se sitt barn svettas i 40graders feber & feberkrampar eller Nästan kräkas tarmarna ur sig pga nån magsjuka, eller vara så förkyld att hosten gör så att sitt barn inte kan sova eller äta, Det är tungt att hålla sitt barn alldeless livlöst i armarna & du kan inte hjälpa
det. eller om barnet har vattkoppor & lider av klådan

det är tungt att uppleva då sitt barn sätter i halsen så det blir aldeless blått & inte får luft..
eller om barnet ramlar & gör sig illa.

DET är tungt, & väldigt frustrerande många gånger för hur mycket man än vill så kan man inget göra.
Det här är saker som är sjuuukt JOBBIGT att uppleva.

Att vara vaken om nätterna o amma o vyssja och sådan är inte jobbigt i DEN bemärkelsen, DET är bla, vad rollen som förälder handlar om, att vårda & ta hand om sitt barn i alla lägen, DET hör till.
späbarnstiden var jue en "peace of cake" jämfört med vad som är nu & vad som komma skall.
Visst man var trött osv man fick inte sova o man fick ingen tid att göra nånting annat än o amma typ, Bäbisen hade magknip och tillväxtperioder, ville amma jämt, ville inte amma alls & sånt, man fick aldrig duscha, äta eller liknande.
Jo jag vet, bin there done that..!!
& det har jag gjort HELT själv utan att klaga..

Blir bara så less på dom som klagar på sina män att dom inget gör hemma osv, och? sparka ut skitehögen och gör allt själv då OM ni tror att det blir så jävla mycket bättre då?? sluta gnälla säger jag bara, visst irritera er hur jävla mycket ni vill men sluta ynkla er!!
Gör nått åt det!