Drakfrukt

Idag fick jag veta att det finns en frukt som heter Drakfrukt
det var min kära syster som prata om den, så jag kollade upp den var det var för någe
och det fanns ju en hel historia om denna frukt, väldigt facinerande

här är en ny plockad


här är en delad


och så här ser plantan ut


o denna fakta fann jag:

Pitahayasläktet med ca 15 arter hör till familjen kaktusar och pitaya är därför en kaktusfrukt. Pitahaya kallas vanligen för drakfrukt eller "dragon fruit" på engelska. Fruktköttet är saftigt och är antingen vitt, rött eller någon nyans med mängder av små svarta kärnor. Smaken är mild och söt. Mängden kalorier är låg samtidigt som fruktköttet innehåller C-vitamin, kostfiber, lykopen och annat nyttigt. Drakfrukt är trevligt bl.a. i smoothies, sallad, sorbet och sherbet. Drakfrukt (Pitahaya) växer naturligt i Mellan- och Sydamerika och odlas idag på världens all kontinenter. Fruktköttet är antingen vitt, rött eller någon nyans däremellan. Trots tilltalande smak och intressant utseende har drakfrukt inte varit något av de vanligaste exotiska frukterna. Nu börjar den bli dyka upp och kan ibland hittas färsk. Drakfrukt förekommer ibland dessutom i juice och andra drycker även om det ännu inte är så vanligt här.

Eldsprutande drakar
Legender om drakar förekommer i olika varianter runt om i världen. Att drakfrukt kallas just för drakfrukt har är emellertid inte något som kommer från de sydamerikanska kulturerna. Istället gavs namnet troligen första gången i Asien och en passande legend gjordes samtidigt.

Enligt legenden ska frukten ha skapats för tusentals års edan av eldsprutande drakar. När människor slåss mot drakar är det sista som kommer ut när elden tagit slut just drakfrukt. Drakfrukten kan sedan tas med och visas upp för kejsaren som ett bevis på att draken är dräpt.

Hur man äter drakfrukt (pitahaya)
En drakfrukt väger mellan 150 - 500 gram med en milt söt smak. Att äta en drakfrukt kan man göra på ungefär samma sätt som en kiwi. Både kiwi och drakfrukt innehåller rikligt med små svarta frön och konsistensen är ungefär den samma. Du kan dela drakfrukten på längden och äta ur fruktköttet färskt med sked. Skalet äts inte. Drakfrukt smakar som bäst lätt kyld. Det lyfter fram smaken.


Fler trevliga möjligheter är:

Juice av fruktköttet.
Drakfrukt i sallader.
I sorbet.
I sherbet (en variant av sorbet gjord av frukt och mjölk).
Frysta tärningar istället för istärningar.
Smoothie av fruktkött tillsammans med mjölk.
Drakfrukt tillsammans med citron eller lime har en intressant smak och kombinationen är trevlig när man gör juice, smoothie, sherbet och sallad. I sorbet smakar drakfrukt särskilt bra tillsammans med mango.

Drakfrukt och hälsa
Varianter med rött fruktkött innehåller lykopen. Lykopen är en av de viktigaste karotenerna. Ämnet verkar antioxiderande och tros kunna minska risken för flera sjukdomar bl.a. vissa former av cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Fruktköttet är dessutom rikt på C-vitamin, kostfiber och flera vitamienr och mineraler. Drakfrukt med rött fruktkött innehåller mer näringsämnen än de med vitt.

Antalet kalorier i drakfrukt är lågt samtidigt är halten av kostfiber högt. Mer kostfiber gör att man är mätt längre tid. Drakfrukt kan därför vara en bra frukt vid viktminskning. Inte minst eftersom den är så pass god i sallader
.

Drakfrukt mot hudens åldrande
Det är många frukter och bär som används i produkter mot hudens åldrande. Drakfrukt är inte något undantag och Israeli Biotechnology Research Ltd (IBR) har nyligen kommit med en produkt baserad på drakfrukt. Extraktet säljs under namnet IBR-Dragon som ingrediens för andra industrier.

IBR menar att extrakt av drakfrukt påverkar hur hudceller skapas och att cellerna får längre tid på sig att utveckla sina skyddande funktioner. Det tror man kan ha effekt mot linjer, rynkor och ge en hy som ser yngre och friskare ut. IBR tänker sig också att det faktum att drakfrukt är en kaktus växande i tuff miljö gör att den utvecklat skydd mot sol och vind.

man lär sig nå nytt varje dag!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0