Velande!

Konstiga saker händer nu,
egentligen är det inte du,
en magnet som allt dras till,
fast jag vägrar och inte vill.
Man kan inte släppa när man är fast,
det är man efter blott ett ögonkast.
Åh, min älsklingsfärg är blå
ingen annan färg verkar så.
Särskilt med brunt i kombination
en mycket förvirrad situation,
för grön är egentligen min favorit,
varför velar jag hit och dit?
Det skall ju vara brunt och grönt
äntligen bestämt mig, åh vad skönt!
Men det kanske ändå är du
jag kan inte hejda mig nu,
trots att jag vägrar och inte vill
kommer magneten som allt dras till.
Jag kan inte släppa, för jag är fast,
det blev jag efter ditt ögonkast


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0